Så i allt detta med att förändra mig själv med kost, träning och attityd till livet överlag stöter jag på mentala hinder. Det känns jobbigt, onödigt och förbannat tråkigt stundtals. Då är det viktigt att påminna sig själv om varför denna förändring bör genomföras. Påmminna sig själv om målet som långsamt kommer näramare. 

 

När jag tränar på morgon, så pass tidigt att solen inte ens vaknat, kan jag vila ögonen på denna kudde. Den är min motivation till att fortsätta när svetten rinner, musklerna skriker och hjärnan undrar vad det är som pågår. Den blir även en påminelse om att strunta i vad alla andra tycker och tänker. 

 

Jag är grym, precis som du är!